Ja, så var då Donald Trump med sitt entourage tillbaka på presidentposten i USA. Jag har tidigare och vid ett otal tillfällen ondgjort mig över hans tillkortakommanden, lögnaktighet och totala brist på respekt för demokrati och rättsvårdande instanser.
Nu har jag emellertid tagit ett nyårslöfte som innebär att jag inte kommer att ägna någon energi åt hans person eller alla de idiotier (och idioter) som kommer att följa i hans spår under de kommande fyra åren. Idiotier som redan under hans första dag på jobbet började strömma ur hans administration.
De reella globala problemen som konflikter, krig, svält och klimatfrågan är väl de som förtjänar den anständiga världens intresse och engagemang under de kommande åren. Kriget i Ukraina liksom konflikterna i Mellanöstern kan eventuellt komma att hamna i avgörande lägen under 2025.
Utvecklingen i Syrien är en fråga som kommer att klarna under året, men att förlita sig på att IS-krigare plötsligt ska bli goda demokrater och tillåta samexistens och utvecklingen av ett sekulärt samhälle är säkert både naivt och potentiellt förödande för alla de syrier som vill ha en demokratisk utveckling av sitt land. Syrien tillämpar en mix av sharia-lagar och civilrätt, men var utvecklingen kan ta vägen framöver är ett oskrivet blad. Hamas, Hizbollah och Iran kommer att fortsätta attackera Israel tillsammans med Jemen och en del andra stater i regionen. Det är nog bara en tidsfråga innan nya konflikter blossar upp och mest troligt är väl att något händer i Syrien.
De globala utsläppen av koldioxid kommer att fortsätta öka under 2025. De stora utsläpparna av koldioxid som USA, Kina, Ryssland och Indien kommer med stor sannolikhet att fortsätta öka sina utsläpp. Hur länder som Tyskland, Japan och de växande ekonomierna i Asien kommer att utvecklas är svårare att sia om? Tysklands naturgasberoende i kombination med USA:s tumskruvar runt potentiella handelshinder och tullar för de länder som inte köper olja och naturgas av USA, kommer säkert att påverka vårt sydliga grannlands energi-/handelspolitik. Länderna i Östeuropa och på Balkan välkomnar säkert ett ökat utbud av fossila bränslen eftersom de då kan fortsätta att använda kol, olja och naturgas istället för dyr och riskabel fossilfri eller förnybar energi. Hur det går med Polens kärnkraftsplaner blir också intressant att följa.
Vindkraftens utveckling i norra Europa är osäker i spåren av de beslut som såväl den svenska som danska regeringen tog under 2024. I spåren av dessa beslut som främst rör uteblivna tillstånd och ekonomiska garantier skriver danska Ørsted ner sina tillgångar med 19 miljarder svenska kronor i januari 2025. Den danska staten äger lite drygt 50% av Ørsted.
Att bygga ut den svenska elproduktionskapaciteten när förbrukningen står still och vi exporterar stora volymer el år efter år förefaller rätt obegåvat och är naturligtvis förenat med en del risker.
Fakta om elen 2024 hittar du här;
https://www.energi.se/artiklar/2025/januari-25/9-fakta-om-elaret-2024/
Eftersom förbrukningen av el i Sverige står stilla och har gjort det sedan mer än tio år tillbaka borde det innebära att energieffektiviseringen över tid tar ut effekterna av såväl bortfallande som tillkommande elanvändning däribland elektrifieringen av industrin och transportsektorn.
Den planeringsprognos som vi lever med sedan några år tillbaka är att elförbrukningen kommer att fördubblas i Sverige till 2035 (280 TWh) och att ökningen fortsätter till 2045 och då skulle landa på 310 TWh per år.
Sedan 2013 har vindkraftens andel av elenergiproduktionen ökat från ca 10 TWh till ca 40 TWh (2024). Kärnkraftens ligger stabilt på ca 50 TWh, vattenkraften bidrar normalt med ca 70 TWh medan solkraften ökat från 1 till ca 3 TWh under perioden. Industriellt mottryck och kraftvärme ligger stabilt runt 10 TWh årligen. Kärnkraftens andel har sjunkit från dryga 60 TWh per år på grund av nedstängningarna i Ringhals. Sammantaget blev elproduktionen 169 TWh 2024.
Vi kan då konstatera att vårt kraftproduktionssystem energimässigt har ökat från 149 till 169 TWh under tio år. Samtidigt har elförbrukningen minskat (minus 8-10TWh) samt produktionssystemet förändrats i och med att kärnkraft stängts ner (minus 10-15 TWh) och att vind och sol ökat sin andel från drygt 10 TWh till ca 43 TWh i fjol. Övriga kraftslag är princip oförändrade.
Att genomföra motsvarande utbyggnation som de senaste tio åren under de kommande skulle innebära ett system med 80 TWh vindkraft 2035 dvs en ökning från 23,7% till ca 28,6% vindkraft i systemet.En liknande ökning till 2045 skulle innebära att den väderberoende kraftens andel skull bli minst 40%. Dessa uppskattningar bygger dessutom på att planerbar kraft och reglerkraften byggs ut motsvarande de andelar de idag bidrar med i kraftsystemet. Därvidlag finns det tre frågor som saknar svar i det här sammanhanget.
- Hur kommer elefterfrågan att utvecklas till 2035 respektive 2045? Tror vi på de gällande prognoserna? Historiskt sett har alla tidigare prognoser överskattat verkligheten rätt rejält.
- Klarar vi av, med en sådan utbyggnad av andelen väderberoende kraft, att parallellt bygga ut den planerbara kraften samt den reglerkraft som krävs med så mycket vindkraft i systemet?
- Räcker effekten till för de kallaste dagarna – redan idag bygger den svenska effektreserven på importerad kraft! Finns sådan att tillgå den kallaste dagen när det inte blåser?
Vem tar ansvar för att göra en plan som kan hantera de här frågeställningarna? Det duger inte med ytterligare utredningar utan här handlar det om att bestämma sig för vad vi tror är ett rimligt svar på frågan och lägga en plan som kan förändras om utvecklingen så kräver?
280TWh till 2035 innebär en årlig ökning av elförbrukningen i landet med 10%! Vem tror på det?
Min personliga tro är att vi inte ens till 2050 kommer att landa på 280 TWh än mindre på 310 TWh.
a/ Blir det 200 TWh? Då skulle ökningen i elförbrukning motsvara ca 2,4 TWh per år (1,7%).
b/ Blir det 240 TWh? Då skulle ökningen från i år blir ca 4 TWh per år dvs en ökning med ca 3% per år.
Den som lever får se. När kommer vi att börja skönja en uppåtgående trend i elförbrukningen? Tills dess bör vi ligga lågt med utbyggnader av ytterligare vindkraft och storskalig solkraft. Den småskaliga solkraften bör vi fortsätta bygga ut parallellt med intensifierad energieffektivisering i alla samhällssektorer.
För övrigt anser jag fortfarande att vi bör ta bort elområdena från den svenska elmarknaden snarast.