Läser i Sydsvenska Dagbladet om planerna på 40 st vindkraftverk i Öresund utanför Lomma. Utöver de invändningar som refereras i artikeln så är mer vindkraft ingen lösning avseende kapacitetsbegränsningarna på kraft i Skåne.
Mer vindkraft i försämrar i generella termer dessutom den nordiska och svenska effektbalansen och är därför sämre för klimatet än andra alternativ.
Investeringar på kraft och energiområdet bör istället styras till:
A. Bibehållande och utveckling av befintlig styrbar kraft m a o vattenkraften och kärnkraften. Överväg om Ringhals 2 verkligen ska stängas till årsskiftet.
B. Gör en kraftfull satsning på biodrivmedel – ökade volymer biodiesel, biobensin, biogas och etanol skulle kunna innebära att vi kan fortsätta använda den fordonspark som finns idag och samtidigt fasa ut fossila drivmedlen till 2040, kanske snabbare? Sektorn är dessutom en betydande affärsutvecklingsmöjlighet för svenska skogs-, olje och återvinningsindustrier, vilka lite yrvaket har börjat titta på dessa möjligheter de senaste åren. Konvertering till eldrift i transportsektorn är av godo, men är en för dyr lösning för att utgöra hela lösningen. För att nå 20-25% av transportsektorn behövs inte några subventioner utan det kommer att fungera på kommersiella grunder.
C. Genomför strategiska förstärkningar i stam-, region- och lokalnäten baserat på en samordnad investeringsplan för Svenska Kraftnät, regionnäts- och lokalnätsbolagen.
D. Installationerna av solceller behöver framöver inga subventioner för att fortsätta växa.
E. Installationerna av ytterligare vindkraft i det svenska kraftsystemet bör begränsas till ca 15000MW installerad effekt. Nuläget är ca 13000MW installerad effekt och 20TWh årlig elproduktion. Av årsproduktionen härrör 60-70% från sommarhalvåret, vilket gör att vi kan exportera en hel del elenergi varje år. Vindkraftens effektvärde är ca 10%, en del hävdar 20-25%, men oavsett det så kan vi en kall vinterdag när efterfrågan är 25000MW eller mer, endast räkna med att vindkraften bidrar med ca 1500MW dvs mindre än 10% av effektbehovet.
Det är lätt att bli förvånad över att miljö- och klimatvänner inte satt sig in i de samband som gäller på energiområdet eller tar till sig den fakta som finns tillgänglig mitt framför näsan på dem. Nu var väl Lomma-artikeln kanske inte ett klockrent exempel, men det som förundrar oss ”energigubbar” i nätverket är att det är så få som påtalar hur det egentligen är och det gör att vi, som lärt oss skillnaden mellan effekt och energi, framstår som bakåtsträvare.
Nu är det vind och sol och elbilar som ska frälsa världen. Sjunger vi inte i den kören, ja då är vi klimatförnekare.
Jo, så är det nog tyvärr. Nu är det ju faktiskt så att varken vi eller Lomma är negativa till vindkraften utan bara vill påpeka de negativa effekter som ett sådant projekt skulle kunna ge i Öresund samt definitivt ger i det nordiska och svenska kraftsystemet. Utöver att det är tråkigt att framstå som en bakåtsträvare är det ju förvånande att det bara är moderaterna, SD och KD som verkar förstå de här sambanden? Uppfriskande var dock att Liberalernas nya ledare igår gick ut och ville ha en ny diskussion om fossilfritt kraft- och energisystem istället för förnybart till 2040. En lek med ord kan det tyckas, men prislappen på det senare är förfärande och att acceptera begreppet fossilfritt är viktigt för att minska felinvesteringar med negativ påverkan på kraftbalansen och klimatet.
Vi behöver snarast styra över fokus och resurser till transportsektorn där en total elektrifiering också betingar ett förfärande högt pris och kommer att kräva enorma subventioner för att bli verklighet. Bättre satsa på biodrivmedel och kunna fortsätta använda det distributionssystem och huvuddelen av den fordonspark vi redan har under kommande 15-20 år. I detta finns dessutom betydande affärsmöjligheter som totalt saknas i en besinningslös elektrifiering. Palmolje-problematiken är hanterbar, men här gäller det att hålla tungan rätt i mun så vi inte förvärrar andra klimatproblem i vår iver att bli fossilfria eller förnybara.
Det var också irriterande att läsa artikeln i SDS om klimatmålen i Parisavtalet idag, där man bunkar ihop oss i EU, vilket känns som en sanslös manipulation med statistiken. ”De största utsläppen av växthusgaser kommer från Kina, USA, EU och Indien – i den ordningen. Tillsammans står de för ungefär 55% av världens utsläpp”. Sanslöst faktiskt, är det EU som har åtaganden inom ramen för Parisavtalet eller är det länderna i Europa som har det? Vem tjänar på att Sverige skuldbeläggs på det här sättet och dras över samma kam som USA, Kina, Tyskland, Ryssland, Storbritannien, Brasilien och många många andra som inte gör ett dugg eller åtminstone väldigt lite på klimatområdet. Den här och annan desinformation ökar tyvärr bara risken för felinvesteringar.
Fakta är att Sverige står för 1 promille av de globala utsläppen av växthusgaser medan Kina står för 26%. Kan någon förklara för mig hur vi ska göra för att våra klimatåtgärder överhuvudtaget ska märkas i det perspektivet. Missförstå mig rätt, vi ska absolut göra allt vi kan för att minska våra utsläpp, men då bör vi fokusera på transportsektorn, inte på mer vindkraft. Det är fakta.
Tråkigt med all denna desinformation, men det enda sättet vi bakåtsträvare kan hantera detta är att enträget fortsätta sprida faktabaserad information och sätta denna i sitt rätta sammanhang. Tekniskt och praktiskt möjligt, ekonomiskt rimligt (genomförbart) samt miljö- och klimatmässigt nödvändigt (önskvärt) – det är så vi i realiteten måste navigera i helheten för att få något gjort. ”Framåtsträvandets” krafter hamnar dessvärre ofta i suboptimeringsfällan, vilket ökar risken för att vi skjuter både över och bredvid de mål vi alla vet vi måste klara av att nå inom en snar framtid.
