Förnybar elproduktion har väldigt många fördelar: Klimatpåverkan är begränsad, övrig miljöpåverkan kan hanteras, ”bränslet” är gratis och det finns fortfarande en stor utvecklingspotential för att få ut fler kilowattimmar ur detta ”bränsle”. Och världen behöver förnybar elproduktion. Även om kolanvändningen i Europa minskar kraftigt och ser ut att göra så ett tag till, är världen ännu alltför beroende av fossila bränslen.

Men förnybart har också ofta en baksida: Vind- och solkraft producerar el när det blåser eller när solen skiner, inte nödvändigtvis när elen behövs. På våra breddgrader blir problemet större. Vi behöver som mest el kalla vinterdagar, solen ger mest på sommaren och vinden är svårare att förutse då det blåser oftast hela året, utom riktigt kalla dagar och nätter på vintern.
Detta betyder att det måste byggas mycket mer produktion än vad som hade behövts om produktionen kunde reglerats, alltså dra igång när den behövs. Alltså fler solceller och fler vindkraftverk. Det kommer att betyda att när det verkligen blåser kommer det att finnas en överproduktion.

Vi ser redan detta i Tyskland och i Danmark. När det blåser i norra Tyskland och i Danmark finns det för mycket el i systemet. För att undvika att elnätet kollapsar går med jämna mellanrum det tyska stamnätsföretaget Tennet in och betalar danska vindkraftsproducenter för att koppla från vindkraftverk. Priset varierar men runt 20 öre per kilowattimme som inte produceras betalas. Det innebär att det är vad det tyska stamnätsföretaget tar ut från sina kunder för att danska producenter inte ska producera. Anledningen till att man inte bara begränsar importen är att EUs regler förhindrar detta.

Det som nu ligger i korten är att det kommer att byggas fler väldigt stora vindkraftparker i Danmark och i norra Tyskland. Detta problem kommer således bara att öka och det kommer att nå Sverige. Främst i södra Sverige kommer vi därför att från tid till annan att översvämmas av danska och tysk vindkraft vilket kommer att pressa ner priserna till noll eller till och med negativa priser. Negativa priser, det vill säga när man får betalt för att använda el, sker regelbundet i Danmark och Tyskland, men har ännu inte funnits i Sverige, vad jag känner till. De som betalar för att elen ska användas, är producenterna i detta fall.

Det finns alltså två olika modeller som faktiskt används parallellt idag: Att alla kunder är med och delar på kostnaden för överproduktionen eller att de enskilda producenterna får betala för överproduktionen. Att de kan existera parallellt beror på att det i det första fallet betalar stamnätsföretaget för att inte nätet ska kollapsa, i det andra fallet hoppas man på en marknadslösning på överproduktionen.

Den stora frågan är:
Är detta en rimlig fördelning? Eller borde alltid alla kunder vara med att betala för att från tid till annan stänga av vindkraftverk, eller är det ett ansvar för producenten och vindkraftsägaren, helt enkelt en affärsrisk man ska vara beredd att ta?

Frågan ställs på sin spets när det kommer till små solcellsanläggningar på villataken. Ska de betala för sin andel ska kostnaden slås ut på kollektivet. Idag finns det många handelsbolag som betalar ordentligt för den produktion som villaägaren levererar ut på elnätet, men kommer det att fortsätta när elpriserna ligger på noll eller till och med under noll samtidigt som antalet solcellsanläggningar ökar explosionsartat?
En parameter är att handelsbolagen i den hårda konkurrensen inte gör de bästa resultaten överallt. Hos många elnätsägare kostar det fortfarande kanske 20 öre eller mer att skicka iväg en kilowattimme och om handelsaktören betalar ett börspris för elen, finns risken att det blir en riktigt dålig affär för den som gjort ”rätt” ur ett samhällsperspektiv.

Vi kommer att bygga mer och mer anläggningar för produktion av vind- och solel. Av nödvändighet kommer priserna att variera väldigt mycket mer i takt med att denna utbyggnad görs. För den enskilde villaägaren med solceller, finns det inte någon uppsida i denna framtid. De producerar inget iskalla vinternätter när priserna sticker iväg men producerar som mest varma sommardagar när priserna är som lägst.

Och det är i detta perspektiv vi måste ställa oss frågan:
Vem ska betala för överproduktionen? De som försökt ta ansvar för klimatomställningen eller de som hoppas att andra gör det? Kanske är det märkligaste att den frågan ännu inte diskuterats någonstans.

Johan Aspegren