Den svenska värmebranschen har enats om färdplanen för ett fossilfritt Sverige. Läs dokumentet här, det är ett klokt och balanserat dokument som i princip alla aktörer i branschen står bakom. Aktörerna som har stor trovärdighet och under många år visat framfötterna när det gäller att göra rätt saker för klimatet. Handlingskraft, inte bara ord och visioner.
http://fossilfritt-sverige.se/fardplaner-for-fossilfri-konkurrenskraft/fardplaner-for-fossilfri-konkurrenskraft-uppvarmningsbranschen/fardplan-uppvarmningsbranschen-sammanfattning/

Det lite större moln som finns på uppvärmningsbranschens himmel är den nu införda skatten på avfallsförbränning, vilken dels är en fiskal skatt helt utan några miljöstyrande effekter annat än möjligtvis i negativ mening med mer brännbart avfall till deponier och dels minskad el från kraftvärme. Det senare riskerar att minska andelen styrbar elproduktion vintertid i närheten av många tätorter. När efterfrågan är i ökande samtidigt som nätägare beklagar sig över kapacitetsbegränsningar så behövs mer lokal och användarnära elproduktion, inte mindre.

Transportsektorn är liksom industrin de sektorer som måste förändras i högre grad än kraftsystemet och värmebranschen fram till 2030. Svensk industri har en nyckelroll i det här avseendet dels genom att ställa om sin nuvarande produktion till att bli fossilfri och dels i den stora potentialen till ökad produktion av biodrivmedel. Den tunga trafiken konverterar successivt och på lång sikt till bränsleceller (?) samt i det korta perspektivet så byter man bränsle till biodiesel och biogas. Personbilarna byter till el och biodrivmedel. Stärks incitamenten för att göra rätt val kommer transportsektorn att lösa det här till 2040 och till stor del redan runt 2030. Hoppas industrin sätter fart också och att inte Corona-krisen stoppar alla offensiva planer för klimatet.

Kraftsystemet är nog det som riskerar bli mest lidande baserat på bristen på kompetens hos våra beslutsfattare i kombination med starka särintressen. Efterdyningarna i media och på insändarspalterna i tidningarna lät inte heller vänta på sig efter artikeln i SDS på temat ny kärnkraft och moderaternas utspel om kärnkraften i vintras. Vi förespråkar inte byggande av ny kärnkraft i Sverige, men i många andra länder kommer detta absolut att krävas för att bli av med de fossileldade kraftverken. Detta gäller såväl naturgaskombis som kol- och oljekondens. 
Användarnära elproduktion som solceller och kraftvärme är definitivt också att föredra framför storskaliga vindkraft- och solcellsparker, absolut i ett kraftsystem som det svenska eller nordiska systemet. Lokal produktion som minskar behoven av transmission över långa sträckor är av godo för kraftsystemet. Viktigt är där id också att inte urholka det svenska systemet genom att minska andelen vatten- och kärnkraft utan istället värna dessa och förlänga livet på dessa fossilfria och klimatsmarta tillgångar.

Det är tråkigt att diskussionen om den befintliga svenska kärnkraften och om den ska drivas i tio, tjugo eller trettio år till, grumlas med resonemang om händelserna i Tjernobyl 1986 och i Fukushima 2011. Det finns få som förnekar att dessa katastrofer ägt rum eller att saneringsåtgärderna i flera avseenden har varit/är tvivelaktiga och delvis förkastliga, men hur dessa hänger samman med befintlig svensk kärnkraft är synnerligen oklart.
Att först stapla påstående på påstående om dessa för att avsluta med;

”Kärnkraften är varken ekonomisk, ren, hållbar eller säker. Vi måste fortsätta leva med den under en övergångstid. Men alla resurser måste läggas på hållbara förnybara energikällor. Kärnkraften har i decennier varit en stoppkloss för den utvecklingen. Låt den inte fortsätta vara det.”,
är ett okunnigt och kontraproduktivt resonemang.

Den här sortens paradoxala resonemang leder bara i riktning till en ökning av den importerade och fossilbränslebaserade elproduktionen, och är inte till gagn för klimatet eller ett fossilfritt Sverige. Om kärnkraften inte är ekonomisk så kommer den att avveckla sig själv när de förnybara (och styrbara) alternativen tar över och blir konkurrenskraftiga även ekonomiskt. Vår befintliga kärnkraft är i själva verket ingen stoppkloss för utvecklingen utan en förutsättning för densamma. Mer storskalig vindkraft, och definitivt inte på bekostnad av minskad kärnkraft, är nämligen inte lösningen, vilket de tyska och danska systemen visar med all önskvärd tydlighet.

Och så snart våra politiker också lär sig skillnaden mellan effekt och energi så kan besluten med konsekvenser för det svenska kraftsystemet även inbegripa andelen styrbar elproduktion. Uttalanden som att; ”så länge vi har nettoexport av el är jag inte bekymrad för kapacitetsfrågorna”, avslöjar en bedövande okunnighet som tyvärr är ganska utbredd avseende grundläggande samband i vår kraft- och energibalans. Det är väl bra att de norska och svenska kraftsystemen under en stor del av året kan leverera fossilfri el till våra grannländer Tyskland, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Inte minst eftersom en stor andel av alternativen inte är fossilfria och i många fall har en verkningsgrad som knappt ens når 30%. 100 enheter kol blir således till knappt 30 enheter el, och koldioxiden från förbränningen av kolet stoppar inte vid nationsgränserna utan är ett gemensamt globalt problem.

Att vi i Sverige producerar huvuddelen av vår elenergi med förnybara och fossilfria produktionsalternativ som vattenkraft och kärnkraft är en klen tröst, inte minst för klimatet vintertid, när kolkraft från våra grannländer eller för den delen svensk oljekraft måste träda in för att upprätthålla effektbalansen i kraftsystemet. Svensk kärnkraft minskar behoven av drift i fossilbaserad elproduktion i våra grannländer. Avsaknaden av helhetsperspektiv och klarsynthet leder konsekvent till felbeslut eller i varje fall dåliga beslut som inte är till gagn för klimatet. Glöm inte att det svenska systemet även är viktigt för de nordiska och nordeuropeiska kraftsystemen och för de regionala utsläppen av klimatpåverkande gaser.

Hur svårt kan det vara att förstå denna förhållandevis enkla ekvation?