Corona och klimatet är det som uppfyller medierna och vår vardag sedan några månader tillbaka. Idag fick vi reda på att de vindstilla dagarna i Malmö de senaste 30 åren minskat från en månad per år till att idag bara vara en vecka per år. Stor förändring naturligtvis, men beror den på naturliga klimatvariationer eller på klimatförändringarna?

Äter du kött? Äter du nötkött? Äter du brasilianskt nötkött? Eller andra färskvaror från andra världsdelar?

Tänker du någon gång på hur det är möjligt att långväga färskvaror, må vara djupfrysta, kan erbjudas i svenska kyldiskar till lägre priser än närproducerat?

Tänker du ibland på om globaliseringen är till godo för mänskligheten eller om den kanske i huvudsak gynnar multinationella företag med rymliga samveten, tveksam etik och moral?

Tänker du ibland på ditt eget eller för den delen det svenska klimatavtrycket i ett globalt perspektiv?

Vet du t ex att Sveriges andel av de globala utsläppen av klimatpåverkande gaser är mindre än 1 promille? Vad betyder 1 promille? Ja, definitionsmässigt en tusendel. Är det mycket då? Ja, definitivt jämfört med de som släpper ut minst, men inte jämfört med de stora utsläppsländerna som Kina, USA, Brasilien, Ryssland med flera.

Gör vi något åt våra utsläpp av klimatpåverkande gaser då? Ja, mycket. Så bra, men spelar det någon roll i det stora hela hur snabbt vi minskar det svenska klimatavtrycket? Nej, faktiskt inte.

Hur kan det vara så? Ja, det beror på att de stora utsläppsländerna fortsätter släppa ut enorma mängder klimatpåverkande gaser och knappast gör någonting alls för att minska dessa i reella termer. Fossil kol, olja och naturgas är fortfarande de bränslen som dominerar i industrin, i våra fordon och i omvandlingen av energi till elektricitet. I Sverige är det olja, bensin och små skvättar kol och naturgas dvs den fossila bränsleanvändning som genererar våra utsläpp av klimatpåverkande gaser. Och att vi hela tiden konverterar till andra energibärare som exempelvis el och förnybara eller koldioxidneutrala bränslen gör att vi successivt minskar vårt avtryck i reella termer. I relativa termer så gör sådant som Corona-pandemin att de globala utsläppen inklusive våra egna, minskar, men så snart som industrierna öppnar upp igen och vi börjar resa som tidigare så kommer de att öka igen. När efterfrågan på olja sjunker så sjunker också priset, allt för att skapa ett incitament för oss konsumenter att efterfråga mer olja. Och när efterfrågan stiger så stiger också priset. En paradoxal värld som är allt annat än klimatsmart och som genererar en viss rodnad på kinderna när jag gläds över att kunna tanka diesel som för någon månad sedan kostade 16:25 kr per liter för 12:89.

För att minska användningen av fossila bränslen är ju det som alla måste göra för att vi ska rädda världen från klimathotet? Lätt att förstå, men uppenbarligen svårt att göra i ett globalt samarbete där de traditionella affärsmodellerna, nationella intressen liksom företagens särintressen hela tiden prioriteras före klimatet. Före miljön. Före människors hälsa.

Vänta bara, snart ska vi samarbeta globalt om nya vaccin mot covid-19.

Åter till nötköttet och nötkreaturen.
I en artikel i Sydsvenskan idag så beklagar man den internationella utvecklingen av ”kofabriker” på bekostnad av det hållbara och närproducerande lantbruket.

Kobönder var länge självklara hjältar i det svenska folkhemmet. Korna var det vita guldets stjärnor. 2020 har industrin kring de fyrbenta idisslarna snarare blivit en sorg i den accelererande klimatkatastrofen. ”Enligt FN:s klimatkonvention skulle korna, om de vore ett land, ligga trea i växthusgasutsläppen, efter Kina och USA”, noterar Jonathan Safran Foer i sin ”Det är vi som är klimatet”.
Industrin kring kon låter metan, koldioxid och dikväveoxid stiga mot atmosfären och den klimatrapport som IPCC släppte i augusti förra året var tydlig med att kött- och mejeriproduktionen i världen måste minska kraftigt. Hur det går med den saken ser vi just nu i Amazonas. Köttindustrin driver, tillsammans med soja som ofta blir till foder, på avverkningen. Med president Bolsonaro har skövlingen ökat kraftigt. En global efterfrågan gör det möjligt. När Aftonbladet granskade fem bolag som kopplas till exploateringen av Amazonas, däribland brasilianska köttjätten JBS och amerikanska sojabolaget ADM, visade det sig att svenska banker och Sjunde AP-fonden glatt investerar i dessa bolag.

Jag kommer att fortsätta äta kött och även nötkött, trots den här förfärande informationen vars sanningshalt det definitivt inte finns några skäl att betvivla. Det är ju bl a den här rovdriften på jordens naturresurser som gör att kött ifrån Brasilien är billigare i våra kyl- och frysdiskar. Ja, billigare än det som producerats i Rinkaby eller på någon annan plats i Skåne. Förfärande javisst, men här har vi ju faktiskt en möjlighet att påverka genom att oavsett vilka livsmedel det handlar om, ta reda på var och hur det producerats och inte köpa annat än sådant som är från odlingar och verksamheter som kategoriseras som hållbara och är lokala eller åtminstone regionala. Ökad medvetenhet i dessa frågor är klimatsmart.

Patetiskt blir det också i klimatdiskussionen när snart sagt alla biltillverkare numera har modeller för ren eldrift eller laddhybrider och så kallade mildhybrider. En mildhybrid från Volvo kostar mer än 100 000 kr mer än en variant med dieselmotor. Varför ska vi köpa en sådan bil? För att den släpper ut mindre klimatpåverkande gaser? Nej, för det gör den inte. Dieselvarianten förbrukar ca 6,5 liter bränsle per 100 km medan mild-hybriden gör av med 7,8-9,0 liter per 100 km. Utsläppen av koldioxid blir därmed avsevärt större med mildhybriden i en normerad körcykel än med motsvarande dieseldrivna bil. Koldioxidutsläppen från tillverkningen av en ny elbil motsvarar också ytterligare ca 20 000 mil i din befintliga dieselbil. Så att inte byta bil utan behålla den befintliga är kanske mest klimatsmart?

En befogad fråga är i sammanhanget varför mildhybriden betraktas som ett miljövänligare alternativ och dieselbilen straffbeskattas även om den körs på HVO dvs förnybar biodiesel?

Kanske inte så viktigt för det här är ju en lyxproblematik, men säger ändå något om hur bilföretagen försöker utnyttja vår klimatskam på olika sätt. Volvo är i gott sällskap för så gott som alla biltillverkare gör på samma sätt.

Bättre vore att styra subventionerna till ökad produktion av biodrivmedel även om den svenska elproduktionen i princip är koldioxidfri. Då skulle fler av oss ha råd att köra klimatsmart i våra befintliga bilar.

Den här artikeln pekar på några exempel för hur vi med vår konsumtion och våra val i olika sammanhang kan minimera vårt personliga klimatavtryck. Och att vi ibland blir lurade att göra fel val.
Det till synes klimatsmarta eller det billigaste är kanske inte alltid så klimatsmart, men betänk hur bra vi varit på att anpassa oss till karantänen pga Corona-pandemin, det borde väl inte vara svårare för oss när det gäller klimatet? Vi kan ändra vår konsumtion och våra val t ex för hur mycket och med vilka fordon vi reser, för att öka vårt bidrag till klimatet och en hållbar värld. Det kräver dock saklig information och ärlig marknadsföring.

Jag kommer att fortsätta köra bil. Den diesel vi tankar idag innehåller redan 20% biodiesel och andelen kommer att öka framöver baserat på kravet om kvotplikt som infördes för några år sedan. Och när jag frågade Preem för några månader sedan var jag kunde tanka HVO100 dvs ren biodiesel så var svaret att närmaste mack för en skåning att tanka HVO100 fanns i Västervik.

Efterfrågan är således högre än tillgången och det finns många skäl till att vi borde stödja en ökad produktion av inhemska biodrivmedel.
Inte bara klimatet.

För att sluta med något positivt och dagsaktuellt så är professor Gieseckes senaste uttalande om när vi kommer att kunna återgå till ett normalt liv igen, rätt så upplyftande.

I juni borde vi ha uppnått flockimmunitet i Sverige, då 60 procent av befolkningen beräknas ha haft covid-19 – och Stockholmsregionen, som varit särskilt drabbad av smittan, borde vara först ut. Det menar smittskyddsexperten och professorn Johan Giesecke som även är rådgivare till Världshälsoorganisationen, WHO.
De flesta av oss har dock inte ens märkt av att vi haft smittan.
– Den största delen av epidemin är osynlig och pågår hela tiden runt omkring oss, säger Johan Giesecke

”Alla kommer få det”
Ett vaccin mot covid-19 kommer troligtvis om ett år, men Johan Giesecke är övertygad om att alla kommer att få viruset förr eller senare ändå eftersom det är mycket smittsamt.
Andelen som har dött till följd av corona är dock bara mellan 0,1 och 0,2 procent.
– Det är lite värre än en vanlig influensa, säger han.
Även om Sveriges dödstal per capita ser höga ut just nu, borde vi inte tvivla på vårt annorlunda sätt att hantera viruset, då övriga länder kommer att komma ikapp oss, menar Giesecke.
– Vi borde inte räkna dödstalen nu utan vänta ett år och se, jag tror inte det kommer att bli så stor skillnad.
Han fördömer andra länders hårda restriktioner med totala nedstängningar.
– Det fungerar inte i demokratiska länder, och när man öppnar upp igen kommer fler att insjukna. Det enda som vi vet säkert att det fungerar är att tvätta händerna och att utöva social distansering. 

Så håll i, håll ut och håll avstånd. Det finns ljus i tunneln.