Det är många år sedan det konstaterades att den globala uppvärmningen är en effekt av de senaste 150-200 årens användning av fossila bränslen. Först kolen, sedan oljan och numera också naturgasen. Det är också välkänt att uppvärmningen beror på ökningen av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären och att vi som vandrar på jorden gemensamt behöver bromsa ner temperaturökningen för att minska de skadliga effekterna av våra utsläpp. I dagens tidning läser jag att franska Total och nederländska Shell som är två av världens största oljebolag, ”missar sina egna klimatmål” och ställer mig den retoriska frågan; ”vem kan vara förvånad över detta faktum?”, när utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka globalt sett och detta beror på att världen, trots alla larmrapporter, fortsätter att använda fossila bränslen i oförminskad skala. Utvinningen av fossila bränslen och förädlingen av dessa till bunkerolja, flygbränsle, eldningsolja, bensin och diesel har varit nyckeln till de globala oljebolagens expansion och förmögenheter, men också till västvärldens och på senare år asiatiska länders expansion och tillväxt.

Enligt många freds- och konfliktforskare så har kampen om dessa ändliga tillgångar varit orsaken till de allra flesta krig som världen upplevt sedan mitten av 1800-talet. Vinnarna har successivt byggt upp banker och institutioner som finansierat ytterligare prospektering, tillväxt, vapenmakt och krigföring. Denna affärsmodell fungerar lika bra idag som någonsin, vilket innebär att de stora oljebolagen mår utmärkt och om de bara putsar på sina fasader och varumärken dvs sätter upp mål för minska sina klimatutsläpp lite grand, så kan de fortsätta att utvinna olja och gas samt sälja dessa till sina kunder världen över.  

Utsläppen från själva utvinningen är betydande, men ändå en droppe i havet jämfört med utsläppen från användningen av de produkter deras kunder använder i sina industrier, elproduktion och transporter. Värstingländerna avseende de klimatpåverkande utsläppen är Kina, USA, Indien, Ryssland och Japan medan EU tar sig in på tredje plats mellan USA och Indien. Sverige står för 1 promille dvs en tusendel av de globala utsläppen. Se ytterligare statistik på EU-parlamentets webb-sida: https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/priorities/klimatforandringar/20180301STO98928/utslapp-av-vaxthusgaser-per-land-och-sektor-nyhetsgrafik 

Att vända utvecklingen och skapa en global transformationsprocess kräver mer än plakatpolitik, vackra ord och urvattnade internationella överenskommelser. Greenwashing och andra putsmedel liksom suboptimala lösningar florerar numera över jorden liksom i Sverige. En transformation förutsätter ett helhetsperspektiv och måste grundas på fakta och vetenskap för att bli av och ge de moteffekter som vi alla vet är nödvändiga. Att bryta fossilbränsleanvändningen och -utvinningen förutsätter minskad efterfrågan och eller effektivare energianvändning globalt samt dels att alternativen skyndsamt ställs till marknadernas förfogande och att användarna av fossilbränsle (och utvinnarna) får betala för sina utsläpp.

Tillgången på alternativa bränslen och lösningar måste utvecklas liksom de ekonomiska incitamenten för såväl produktion som användning av de klimatvänliga lösningarna om en transformation ska bli möjlig. Alternativen måste liksom fossilbränslena vara lagringsbara och konkurrenskraftiga prismässigt annars kommer väldigt lite att hända i praktiken. Lösningar för förnybar elproduktion utan integrerade batterilager är av litet värde. Om dessa integreras i kraftsystem med en större andel styrbar och koldioxidneutral (kärnkraft) eller förnybar (vattenkraft) elproduktion kan hållbara system byggas. Biogas, vätgas liksom biodrivmedel kan lagras, men måste produceras utan skadliga utsläpp eller andra sidoeffekter, vilket gör att palmolja eller andra förnybara bränslen som baseras på skövlingen av regnskogar är bannlysta i sammanhanget. Att konvertera energianvändning till elbaserade lösningar bygger också på att elen produceras med koldioxidneutrala eller förnybara produktionskällor för att vara acceptabel.

Alternativen finns, men är behäftade med svårigheter av teknisk, ekonomisk eller miljömässig karaktär som emellertid kan hanteras och övervinnas. Prismodellerna för exempelvis fordonsbränslen måste därvidlag utvecklas så att det lönar sig att göra rätt val för klimatet i användarleden. När efterfrågan på olja stiger så stiger också priserna, vilket främst ökar oljebolagens lönsamhet. Hela modellen bygger på att konkurrenskraftiga alternativ saknas och att ökad industri- eller transportaktivitet därmed driver på fossilbränsleanvändningen. Den motsatta effekten med sjunkande oljepris baserat på minskad efterfrågan blev fallet när stora länder stängde ner sina samhällen och industrier under Coronapandemin.  Att bensin och diesel är för billig är nog de flesta överens om och höjs priserna rejält så kan säkert efterfrågan dämpas, men så länge inte alternativen finns kommer detta inte att ge några omvälvande effekter. De ekonomiska incitamenten i såväl produktions- som användarleden måste ökas rejält för att alternativen ska bli en realitet och kunna ersätta de fossila bränslena globalt sett.

Det svenska kraft- och energisystemet bör kunna stå modell för en variant av ett hållbart system. Säkerställ dvs bibehåll nuvarande produktionssystem genom att pausa alla beslut om att öka eller minska produktionskapaciteten i förslagsvis fem år. Investera istället i överförings- och distributionssystemen för el och skapa därtill en transformationsmodell för industrin och transportsektorn där de ekonomiska incitamenten för produktion och användning av biobränslen och biodrivmedel ökas rejält. Med rejält menas att det ska löna sig att välja rätt för miljön och klimatet. Låt de positiva incitamenten för biodrivmedel och biobränslen finansieras med kraftfulla avgifter som betalas genom användningen av fossila bränslen (polluter pays principle). Kan inte detta fås att fungera i ett system som till stor del redan är koldioxidneutralt så är jag väldigt pessimistisk om en klimatomställning globalt överhuvudtaget är möjlig.

Vad hindrar oss från att komma igång med detta?