Att leva i Sverige 2021 är minst sagt förvirrande. Motsägelsefulla budskap och en i mångt och mycket paradoxal verklighet är orsaken till den osäkerhet och otydlighet som råder i dagens samhälle. Frågorna hopar sig och vem har en ärlig ambition att ge svaren som baseras på en förståelse för helhetsperspektiven och samhällsnyttan?
Hur hänger det ihop egentligen och vem tar ansvar för att klargöra när det behövs i komplicerade frågor som kraftproduktionen, klimatomställningen, migrationen, integrationen, gängkriminaliteten, diskriminering och kränkningar, jämställdhet, rasism, antisemitism, demokrati, populism etc etc?
Jag nöjer mig med att kommentera de två förstnämnda företeelserna eftersom det är inom dessa som jag i någon mening anser mig ha viss insikt och något att säga.
Kraftproduktionen i Sverige är redan fossilfri.
1. Hur kan det vara så att utsläppen ökar när vi bygger ut vindkraften i Sverige?
Vår konsumtion påverkar utsläppen av växthusgaser globalt. Att minska konsumtionen är generellt sett positivt för klimatet. Att konsumera mer livsmedel, varor och tjänster som är närproducerade och då gärna i Sverige minskar också utsläppen av växthusgaser.
2. Hur kan det vara så att en vara som tillverkats med el som produceras med kol, olja eller naturgas, transporterats över halva jordklotet med fossila bränslen och förpackats i fossil plast är billigare när den ligger på en butikshylla i Sverige än motsvarande vara producerad fossilfritt exempelvis i Sverige?
3. Skulle någon form av ekonomiskt incitament för ”närproducerat” med låga utsläpp av växthusgaser kunna införas på svensk eller europeisk marknad?
Starkt fluktuerande elpris och elområden är företeelser vi är ovana vid och som blivit heta debattämnen den senaste tiden. Hög efterfrågan innebär högre elpris och ökade utsläpp av växthusgaser. El producerad med höga utsläpp av växthusgaser i våra grannländer är paradoxalt nog utsläppsfri i Sverige. Detta gäller för el producerad i Baltikum, Polen, Tyskland och Danmark.
4. Hur hänger det ihop att vi har gott om elenergi och exporterar el under delar av året och samtidigt har brist på effekt i andra perioder och då måste importera el producerad med fossila bränslen och enorma utsläpp av koldioxid? 1 MWh el producerad i Litauen eller Polen innebär 15 gånger så höga utsläpp av koldioxid jämfört med svensk elmix.
5. Hur hänger det ihop att elpriset ökar i södra Sverige när priset på naturgas ökar i Europa? Kommer utbyggnad av vindkraft runt Skånes kuster att påverka elpriserna i södra Sverige annat än marginellt?
6. Hur fort tror vi att nämnda grannländer kommer att kunna ställa om sina idag kraftigt fossilbränsleberoende energisystem?
Klimatomställningen i Sverige började redan på 1950-talet. Fjärrvärme, kraftvärme, elvärme och värmepumpsteknik har tillsammans med vattenkraft och kärnkraft minimerat den svenska användningen av kol, olja och naturgas. Utvecklingen har lett till att vi har goda förutsättningar för en fortsatt klimatomställningen i transportsektorn och industrin. Paradoxalt nog så avvecklar vi och försämrar förutsättningarna för några av de viktigaste tillgångarna i klimatomställningen på senare år.
7. Kan vi klara klimatomställningen utan kärnkraft, energiåtervinning av avfall i kraftvärmen, biobränslen och biodrivmedel?
8. Kan Europa klara klimatomställningen utan kärnkraft? Kan någon världsdel klara klimatomställningen utan kärnkraft?
Elbilar ska lösa hela klimatomställningen av vägtrafiken och incitamenten för att få både konsumenter och företag att slå in på elektrifieringen av transportsektorn är stora sedan flera år tillbaka.
9. Är el lagrad i batterier även tekniken för tunga vägtransporter? Eller vore vätgas och bränslecellsteknik en bättre väg?
10. Är kraftsystemet rustat för att klara en anstormning av snabbladdare och en utbyggnad av ladd-infrastrukturen i hög takt?
11. Är denna enfaldiga strategi riktigt genomtänkt och finns det naturtillgångar i form av metaller för att tillverka alla de batterier som krävs för en global elektrifiering?
12. Kan grön el produceras i tillräcklig mängd för att försörja alla de ogenomtänkta tokigheter som föreslås och diskuteras i politiska församlingar, klimatmöten och media?
13. Vari ligger vinsten i att producera elbilar, tömma jorden på värdefulla metaller för att tillverka batterier till dessa elbilar och sedan ladda dessa med el som producerats med fossila bränslen?
14. Vari ligger problemet med att fortsätta använda fordon med förbränningsmotor som uppfyller Euro6 och körs på biodrivmedel?
15. Går det att genomföra en klimatomställning helt utan konsekvenser för samhälle, företag och individer?
Hoola Bandoolas gamla hit ”Vem kan man lita på?” har fått ökad relevans i spåren av Donald Trump, Kapten Klänning, Christian Sonesson med flera notoriska lögnare och manipulatörer de senaste åren. Källgranskning och grävande journalistik har liksom öppenhet och ärlighet blivit allt viktigare för att förstå hur det kunde gå så illa med vår demokrati på global, regional och nationell nivå.
På numera klassiskt vis så säger vår samtids politiker en sak, beslutar om en annan och genomför en tredje.
Ta Tyskland till exempel. De ansluter sig till de internationella klimatöverenskommelserna och pratar vitt och brett om hur viktig klimatfrågan är, beslutar om nedläggning av kärnkraft och byggandet av Nordstream 1 och 2, det vill säga genomför åtgärder för ökad användning av rysk naturgas för att ersätta den kol man preliminärt ska sluta använda från 2038.
Fin klimatpolitik, eller hur?
Studera gärna bifogade ”utsläppskarta i realtid”; https://app.electricitymap.org/m, för att få siffror på hur illa det är ställt i vårt närområde och hur lite som i realiteten har gjorts (och görs) för att förändra situationen.
Läs också gärna Maria Wetterstrands artikel; ”Alla vill ha mer klimatpolitik, men få vill ha klimatpolitiken.”
Jag delar inte alla hennes åsikter om den bästa vägen framåt i klimatfrågan, men uppskattar att hon talar klartext om hyckleriet för det är detta som blir konsekvenserna av att vi inte vet vad vi håller på med? Alla svenska politiker springer efter elbilar och vindkraft, men när ska de förstå att denna enfaldiga politik leder rakt in i en återvändsgränd!?
När får vi (tillbaka) en energi- och klimatpolitik som präglas av kompetens, helhetsperspektiv samt mångfald i teknik och lösningar?
