Ett flertal svenska politiker har den senaste tiden uttalat sig kategoriskt för att havsbaserad vindkraft är det vi ska satsa på i Sverige för att komma till rätta med de höga elpriserna. Detta är en ideologisk ståndpunkt som knappast alls tar hänsyn till de systemkostnader som erhålls med en ökande andel förnybar och väderberoende kraft i systemet. Ett 100% förnybart kraftsystem med acceptabel leveranssäkerhet kräver avsevärt större investeringar i lagringskapacitet än vad som hittills antagits. Detta är en av slutsatserna i den studie som presenterades nyligen i skenet av Tysklands Energiewende och den energiförsörjningskris som slagit ut i full blom efter Rysslands invasion av Ukraina. Rekommenderar absolut läsning av rapporten, men även av diskussionen på Twitter, https://twitter.com/QvistStaffan/status/1427625795355349004.
Min fråga blir när jag läst rapporten om detta är för svårt för våra samtida politiker att förstå eller om de bara lyssnar på utvalda forskare eller tyckare som redovisar resultat, vilka passar deras ideologi och politiska agenda? I praktiken är det nog en kombination av dessa tillkortakommanden som i rask takt driver svensk energipolitik till skenande elpriser och en kommande systemkollaps.
Staffan Kvist och Oliver Ruhnau har tittar på behoven av lagringskapacitet samt kostnaderna för ett system som är 100% förnybart med utgångspunkt i tysk data från 35 år tillbaka. Studien omfattar därmed inte den ökade elefterfrågan som kan komma baserat på ”elektrifiering” och andra företeelser som vi förmodar kommer att öka den totala elefterfrågan framöver bland annat baserat på teknikutvecklingen och klimatomställningen.
”What determines storage requirements in a 100% RE (mainly PV + wind) system, and how much is really needed? @OliverRuhnau and I tried to figure this out in a new study using 35 years of hourly weather (re-analysis) data for Germany: https://bit.ly/2XeaGSV
Slutsatser. Baserat på våra resultat drar vi slutsatsen att fokus på korta extrema händelser eller enstaka år kan vara missvisande när man uppskattar mängden lagring som behövs i 100 % förnybara elsystem. I stället, för exemplet med Tyskland, definieras lagringskraven av en period på 12 veckor eller längre med intermittent brist, och systemplanering baserad på genomsnittliga år underskattar avsevärt lagringsbehov och systemkostnader. Trots dessa ekonomiska utmaningar och kvarstående tekniska osäkerhet med en storskalig utbyggnad av väteinfrastruktur, verkar den uppskattade nödvändiga lagringskapaciteten för lagringsenergi möjlig jämfört med den nuvarande tyska lagringskapaciteten för naturgas.” (översättning från engelska m h a Google translator)
