Att den person som införde elprisområdena på den svenska elmarknaden upprörs av sina partivänners beslut angående havsbaserad vindkraft runt Skånes kuster och i Östersjön är närmast patetiskt och har ingen trovärdighet överhuvudtaget. Att kasta ytterligare pengar (550 miljarder kr) i sjön och göra södra Sverige helt beroende av vindkraft skulle inte bara vara oansvarigt för leveranssäkerheten utan också vägen till ännu större ekonomisk orättvisa mellan elprisområde 4 och övriga elprisområden.
Att kraftbolagen och allehanda vindkraftexploatörer sent omsider förstått att deras paradoxala affärsmodell innebär sämre lönsamhet för varje projekt de genomför, och att deras projekt är beroende av diverse subventioner typ gratis landanslutningar och liknande, är ett sundhetstecken. Det är inte svårt att vara investerare när staten eller kunderna får ta riskerna med projekten, vilket den danska staten som är storägare i Ørsted och nu den svenska statens eget energibolag förstått. Denna insikt är väl också frukten av någon form av tillnyktring. Att miljö- och klimatvänner, som inte förstår hur kraftsystemet eller för den delen prisbildningen fungerar, ylar om att detta är katastrof och framhärdar i att förnybart är det enda vi ska ha både på kort och lång sikt är väl inte annat än förväntat.
Vad blir konsekvenserna om vi inte vet vad vi håller på med eller inte behöver ta konsekvenserna av våra beslut? Då är det lätt att tycka som Odenberg och underkänna det enda vettiga beslut som den här regeringen har fattat sedan de tillträdde 2022. Gud give att de fick försvarsmaktens beslut att gömma sig bakom så att den förödande utveckling av kraftsystemet som ett positivt beslut hade inneburit, kunde stoppas. Effektbalans, effekt- och leveranssäkerhet är begrepp som måste få större utrymme i debatten.
För det tro sjutton att de särintressen som, tillsammans med de som inte begriper bättre, ser sina (tidigare lönsamma och riskfria) energiprojekt gå i graven, skriker i högan sky och ondgör sig över besluten. Jag trodde faktiskt att fler förstod att lösningen för det svenska kraftsystemet handlar om bättre balans mellan planerbar och väderberoende elproduktion, inte motsatsen. Den senaste veckans volatila priser och enorma skillnader mellan elspotpriset i söder (5 kr/kWh) och i norr (5 öre/kWh) hade överhuvudtaget inte påverkats av om vi hade mer vindkraft på svensk botten. Det berodde nämligen på att det inte blåste och att elpriset i Tyskland steg till över 8 kr/kWh, ett pris som vi delvis importerade till elprisområde 4, trots att vi under hela perioden också exporterade ca 2000MW i sydlig riktning.
Vi har alltså gott om energi, men samtidigt risk för effektbrist i södra Sverige och Skåne, vilket gör att Svenska Kraftnät lägger mer än 1 miljard på att rusta upp Öresundsverket (naturgaseldat) för att kunna köra så kallad ö-drift i Malmö om och när elnätet i södra Sverige kollapsar. Sannolikheten för att detta händer är högst under de dagar då det är riktigt kallt och dessutom vindstilla. De nu stoppade vindkraftprojekten hade ökat sannolikheten för en sådan kollaps eftersom de bidragit till att ytterligare försämra effektbalansen i södra Sverige.
”Uppochnervända världen” råder således, vilket vindkraftsintressen, ”klimatvänner” och Odenberg med flera önskar permanenta till obefintlig klimatnytta samt ytterligare negativa effekter för konsumenter och företag i södra Sverige. Om vi istället diskuterade:
- hur vi ytterligare kan öka överföringsförmågan av el till södra Sverige (från norr)?
- hur vi snabbast får bort elprisområdena från den svenska elmarknaden?
- hur vi kan förstärka effektbalansen i södra Sverige med ytterligare planerbar elproduktion?
Då kunde vi kanske få en saklig diskussion om vad vi bör och ska göra för att öka leveranssäkerheten och samtidigt sänka dagens höga och volatila elpriser till nivåer som är rimliga även för sydsvenska konsumenter och företag.
Detta verkar emellertid inte vara i varken regeringens eller särintressenas och diverse opportunisters intresse.
