Svenska Kraftnäts förslag efter flera års utredande är att nuvarande fyra elområden blir kvar.
Smaka på det pillret skåningar och sydsvenskar!
Hur länge ska vi straffas för att Göran Persson med benäget bistånd av Björn Rosengren i februari 1997 gjorde upp med dansken om att Barsebäck skulle stängas. Beslutet grundades på en energiöverenskommelse mellan S, C och V. Det sista blocket stängdes 2005 och sedan dess har svensk energipolitik vandrat i dödsskuggans dal, vilket kom att förvärras ytterligare 2011.
Å andra sidan har Sverige inte haft någon energipolitik värd namnet sedan 1960-talet. I Malmö kommun finns flera reliker från olika hugskott som följt på oljekriserna 1973 och 1979 samt på nedstängningen av Barsebäck 1999 och 2005. Måttet rågades 2011 när dagens fyra elområden infördes på den svenska elmarknaden. Elområde 4 inrättades så utstuderat att ingen planerbar kraftproduktion hamnade där. Analyser på senare år visar elområde 4 har bland de största effektunderskotten i hela Europa.
I början på 1980-talet gick politiker inklusive energiministern på Malmös gator med plakat som omtalade att, ”nu tar vi kol på oljan” och i spåren byggdes den koleldade hetvattenpannan på Ön i Limhamn. Man missade dock att kol är ett än värre fossilt bränsle än olja och att lokaliseringen inte var helt optimal med tanke den avindustrialisering som Limhamn genomgick mellan 1980 och 2010.
Som komplement till kolet introducerades naturgasen i Sydsverige under 1980-talet. En ledning lades i Öresund som landade vid Lernacken i Limhamn. Här kunde sedan ett naturgasnät breda ut sig över västra Skåne och en bit upp längs Västkusten. Naturgasen blev aldrig någon succé, det var ju nämligen ett fossilt bränsle det också.
Men med rysk gas och tyskars (E.ON) hjälp så trycktes mer och mer gas in i Europa och Sverige. Två gasledningar byggdes också i Östersjön mellan Ryssland och Tyskland, NordStream 1 och 2.
I spåren av energiöverenskommelsen 1997 och nedläggningen av Barsebäck så väcktes tanken på den naturgaskombi som diskuterats ända sedan 1990 på Sydkraft sedermera E.ON. 1988 startades två projekt inom ramen för något som benämndes BVT 90. Det ena handlade om en naturgaskombi på Öresundsverket och det andra om en kolförgasningsanläggning i Barsebäck. Den senare blev aldrig av och var väl främst ett politiskt projekt för att visa på orimligheten i att stänga Barsebäck.
Men naturgaskombin blev av och togs i drift i slutet av 00-talet, men stängdes 2017 pga låga elpriser. Primära anläggningsdelar såldes för flytt till Vietnam, vilket stoppades 2023 eftersom anläggningen behövdes i den svenska elberedskapen. Anläggningen är nu i körklart skick igen, men kan bara nyttjas vid effektbrist eftersom anläggningen eldas med naturgas, som är ett (för) dyrt fossilt bränsle. Parallellt med allt det här har ytterligare fyra kärnkraftreaktorer stängts och en herrans massa vindkraft byggts i Norrland, men även i Danmark och Nordtyskland.
Sammantaget har denna brist på helhetssyn och långsiktighet i energipolitiken lett till extrem volatilitet på den svenska elmarknaden sedan 2019-2020. Kunderna i södra Sverige har dessutom fått dras med högre elpris i 4-5 år nu och det verkar inte finnas något slut på det här eländet i varje fall inte inom överskådlig tid. Viljan saknas både i regeringen och på SvK.
Orättvist och konkurrensvidrigt. Det är dags att ta bort elområdena från svensk elmarknad. Nu.
Just do it.
