Anne-Marie Paulsson är nationalekonom och moderat, men också något så ovanligt som en rakryggad och kompetent person/tidigare politiker. Knappast förvånande att det är en kvinna som står för dessa värden i en värld där lögner, inkompetens och ryggradslösa män dominerar. Paulsson ställer bland annat en fråga som är lika aktuell idag som 2009; – Förstod man inte eller ville man inte förstå?
Jag har stor respekt för att områden som energiförsörjning och klimatproblematik liksom en del andra, är komplexa och svåra att förstå, men då får vi lyssna på vetenskapen och ta till oss objektiva fakta som är till gagn för samhället, allmänheten samt miljön och klimatet. En enkel prioriteringsmodell som jag själv tillämpade under mina år som beslutsfattare i energibranschen gällande investeringar samt lösningsförslag för olika dilemman var att göra en helhetsbedömning baserat på om förslaget:
- innebar en (tekniskt) funktionell och kommersiellt tillgänglig lösning
- som samtidigt är ekonomiskt rimlig
- och ger uthålligt positiva effekter för miljön och klimatet
- samt dessutom är moraliskt och etiskt acceptabel ur såväl ett lokalt som ett globalt perspektiv
Om svaret blir ”ja” på tre av fyra parametrar då kan det finnas grund för att gå vidare och titta grundligare på möjligheter och konsekvenser av förslaget, annars inte. I en del frågor som rör exempelvis enskilda bränslen, produktionsteknik, energibärare eller kundnära lösningar är en sådan enskild analys emellertid sällan tillräcklig utan kräver att vi kombinerar olika dellösningar för att skapa en fungerande helhet över tid. Ett sådant problemkomplex är till exempel systemet för elproduktion.
Om den djupare analysen ger positiva svar kan det vara dags att fatta ett inriktningsbeslut och söka finansiering, inte tidigare. I många sammanhang tror jag att politiker och beslutfattare lyssnar på den som säger det som de vill höra och som de kan kommunicera till allmänheten istället för att bli svaren skyldiga och sanningsenligt säga att det här är en komplicerad fråga som inte har ett enkelt (populistiskt) svar. Ett sådant angreppssätt är att visa respekt för såväl frågeställningen som faktaläget (vetenskapen) och medborgarna (väljarna). Inte för att begrava den i en utredning utan istället kraftfullt driva fram svaren med de utredningsresurser som alla större organisationer förfogar över! Sök svaren efter det som är bra för samhället, väljarna, miljön och klimatet på en och samma gång och undvik att suboptimera på egen- och särintressen. De förstnämnda svaren är de som går att kommunicera med trovärdighet. Släpp fokus på att du måste tycka på ett visst sätt för att bli omvald eller för att det gynnar dina kompisar.
I en del energifrågor som exempelvis rör enskilda bränslen, produktionsteknik, energibärare eller specifika kundnära lösningar är en enskild analys sällan tillräcklig utan helhetsperspektivet kräver att vi kombinerar olika dellösningar för att skapa en fungerande helhet över tid. Ett sådant problemkomplex är systemet för elproduktion där en kombination av lösningar är nödvändiga för att ge ett hållbart system både för effekt och energi. För det är precis det som elförsörjning handlar om; att i varje leveranspunkt i distributionsnäten kunna leverera el med rätt frekvens oavsett om det är soligt eller mulet, kallt eller varmt, blåsigt eller vindstilla. I ett sådant system måste planerbara produktionskällor samexistera med väderberoende dito, vilket det verkar finnas en gryende insikt om i dagens Sverige. Ett hållbart fossilfritt kraftsystem kan vi bygga baserat på sol, vind, vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme kompletterat med energilagring, efterfrågeflexibilitet samt förstärkta överförings- och distributionsnät. Ett hållbart förnybart kraftsystem ligger en bit fram i tiden, hur långt fram tvistar de lärde om.
För den som vill förstå ett energisystem bättre kan jag rekommendera studier av den svenska fjärrvärmen. Att designa, bygga och driva fjärrvärme- och kraftvärmesystem som uthålligt försörjer kunderna med värme till lägsta kostnad och höga miljö- och klimatprestanda kräver mångfald i lösningar, energibärare och bränslen. Att bygga ett sådant system kräver kunskap, långsiktighet och ambitioner att sluta kretslopp, genomföra klimatomställning i praktiken samt att vi inser att Rom inte kan byggas på en dag. Tänk efter före och lyssna på vetenskapen, men genomför de goda lösningarna i ett högt tempo. Sanningar som att 75-80% fossilfritt som avfallsbränslebaserad kraftvärme är bättre än helt fossilt som naturgas, men endast obetydligt sämre än 100% förnybart som biobränsle, måste få bärkraft i klimatomställningen. Låt inte det teoretiskt perfekta bli de goda praktiska lösningarnas fiende som exempelvis att låta avfallsförbränningskatt och utsläppsrätter undergräva den svenska fjärrvärmen.
Fjärrvärmen är tillsammans med vattenkraften fantastiska tillgångar i den svenska klimatomställningen.
