Topp 20-listan av koldioxidutsläppen per capita 2022 är intressant att studera. Att Sverige ligger utanför listan överraskar knappast eller för den delen att både USA och Ryssland återfinns på åttonde respektive fjortonde plats. Mer anmärkningsvärt är kanske att Kina och Indien som har de största respektive tredje största utsläppen, inte kvalificerar sig för topp 20. Det är naturligtvis i kraft av deras stora befolkning som utsläppen per capita blir lägre än för små fossilberoende länder. De ändrar dock inte det faktum att Kina, USA och Indien tillsammans står för mer än 50% av de globala utsläppen av koldioxid 2022.

Sverige med sina 3,6 ton ligger en bit under medelvärdet globalt som 2022 var 4,7 ton per capita och vi kämpar på för att sänka nivån ytterligare. Den nuvarande regeringens politik har dock försämrat utsikterna till ytterligare minskningar på kort sikt, men en renässans för ny kärnkraft och livstidsförlängningar av befintliga reaktorer kan kanske förbättra vår position på längre sikt. Vår nuvarande nivå som motsvarar ca en promille av de globala utsläppen är det vi jobbar med när ”vi gräver där vi står” och ersätter våra fossildrivna bilar och lastbilar med laddhybrider och eldrivna dito. Vindkraft och solceller ersätter inhemsk, och sedan länge fossilfri, kraft. På marginalen kan denna förnybara kraft kanske ersätta en del fossilbaserad elimport under sommarhalvåret.

Bekymmersamt är naturligtvis att de globala koldioxidutsläppen fortsätter att öka. Det är hisnande att EU:s samlade utsläpp inklusive Storbritanniens är större än Indiens och att EU därmed klämmer sig in på tredjeplatsen globalt sett. Att Tyskland som har EU:s i särklass högsta utsläpp och nära dubbelt den som ligger tvåa och ändå bara står för 1,8% av de globala utsläppen, visar på svårigheterna att påverka totalen så länge inte Kina, USA, Indien och Ryssland gör något radikalt åt sin fossilbränsleanvändning och sina koldioxidutsläpp. Finns det då något hopp om att de gör just detta?

Kina och USA tävlar i tillväxt och så länge det är billigare att uppnå ekonomisk tillväxt med fossila medel kommer de inte att göra något radikalt åt detta. Indien ska mätta en skenande befolkning och ser troligtvis mest klimatfrågan som ett hinder för sin ekonomiska tillväxt. De tog ju möjligheten att köpa billig olja från Ryssland när väst inledde sin bojkott. Rysslands ekonomi är helt beroende av utvinningen av gas och olja samt exporten av densamma. Numera till länder som Kina, Indien och Nordkorea eftersom resten av den civiliserade (?) världen bojkottar Ryssland efter deras intåg i Ukraina.
Svaret på klimatfrågan blir kanske att det är resten av världen som vi får förlita oss på, men kommer det då att räcka för att få stopp på klimatförändringarna? Hur kan vi övertyga Arabländerna och Iran samt Japan, Sydkorea, Taiwan, Indonesien, Kanada, Australien, Sydafrika med flera om det kloka i att ställa om sina ekonomier till en hållbar utveckling?
Sedan är vi ju överens inom EU så på hemmaplan borde det ju gå att komma överens? Hur kan det då vara att utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka även här……

Ja, det räcker uppenbarligen inte med att vi är medvetna om problemet och inser att vi måste göra något åt det, här och nu. Det visar alla vackra ord i EU-kretsen i kombination med att knappast något alls görs åt grundproblemen. Det är naturligtvis rejäla ekonomiska incitament som krävs för att förändring ska komma till stånd, och varför ska det vara så svårt att lägga klimatskatt på varor och produkter som har ett signifikant fossilt ursprung och som färdats långt mellan producent och slutmarknaden i Europa eller Sverige? Så länge inte producenterna i exempelvis Kina får betala för sina miljö- och klimatkostnader inklusive transporter fram och tillbaka över jordklotet så är det ju omöjligt för europeiska företag att konkurrera. Ta bara exemplet fossil diesel som år efter år tillåts vara billigare än HVO100 och biodiesel, när ska myndigheterna förstå att de måste skapa ett ekonomiskt incitament vid pumpen så att det blir enkelt för konsumenten att redan där välja rätt för klimatet. Eller att lägga en transport-/klimatskatt på plastleksaker med i huvudsak fossilt ursprung från Kina där överskottet kunde användas för att exempelvis rabattera träleksaker tillverkade i Norden? Naivt kanske, men alternativet är ju att ge upp.

Svenska myndigheter i allmänhet och skattemyndigheterna i synnerhet har under lång tid visat på en betydande kreativitet när det gäller nya skatter och avgifter för både det ena och det andra, vadan denna passivitet på detta område? Är det månne för svårt att konstruera hållbara styrmedel på klimatområdet? För det kan väl inte vara vilja som saknas eller att man gömmer sig bakom olika mer eller mindre luddiga EU-regler? Kunde olika momssatser beroende på ursprungsland och fossilt innehåll för att gynna lokal och hållbar produktion vara en väg?
Ja, någon gång trillar kanske poletten ner och vi börjar gynna de företag som faktiskt ställer om och erbjuder hållbara varor och produkter i Sverige och Europa. Att handla med dessa i kombination med att köpa lokalt hållbart med hög återvinningsgrad och i den mån vi trots allt behöver använda en del långväga produkter med en mindre andel fossilt innehåll så bör vi gynna de länder och företag som på samma sätt som vi och på ett trovärdigt sätt jobbar med klimatfrågan för att skapa hållbara samhällen baserat på en i hög grad cirkulär ekonomi.
Fan tro´t.