Följde med stor behållning Svenskt Näringslivs webbinarium Hur bör Sveriges elsystem se ut år 2045?.. Inom ramen för detta presenterades bland annat ”Kraftsamling elförsörjning – Långsiktig scenarioanalys” vars sammanfattande slutsatser jag saxar nedan.
Personligen är jag dock tveksam till Svenskt Näringslivs prognos om att elbehovet kommer att öka från dagens 145 TWh till så mycket som 200 TWh 2045, men för slutsatserna spelar detta ingen större roll. Teknikneutralitet och en tredjedel av vardera vattenkraft, kärnkraft och vindkraft skulle innebära att vi kan upprätthålla ett stabilt kraftsystem som inte är beroende av import. Ett system som i sin helhet är fossilfritt. Tillräckligt bra tycker jag.
”De totala systemkostnaderna består i samtliga fall främst av fasta investeringskostnader. Kostnaden varierar från 320 kr/MWh upp till strax över 500 kr/MWh. De mest kostnadseffektiva systemen är de som tillåter handel som en del av systemdimensioneringen, då de kräver lägre investeringskostnader. När analysen frångår principen om teknikneutralitet och begränsas till enbart förnybar elproduktion stiger de totala systemkostnaderna med i snitt minst 40% jämfört med de teknikneutrala scenarierna. Detta utan att inkludera merkostnader för systemtjänster. Vid 100% förnybar elproduktion sjunker den planerbara elproduktionen från ungefär 50% i de teknikneutrala scenarierna till cirka 36%. Vidare ökar systemets direkta land- och havsanvändning. Systemets minskade stabilitet för störningar ökar och resulterande driftmönstret för vattenkraften kan komma att utgöra ett allvarligt miljömässigt problem.
Rapporten konkluderar att genom ett teknikneutralt angreppssätt kommer det framtida svenska kraftsystemet kunna leverera leveranssäkerhet såväl som fossilfrihet på ett mycket konkurrenskraftigt sätt för den svenska ekonomin. Det existerande svenska elsystemets bas, dess planerbara fossilfria vattenkraft samt dess kärnkraftskapacitet, utgör en ideal startposition för elsystemets framtida roll i en övergång till ett helt fossilfritt samhälle.
Sammantaget tar vi från Kraftsamling Elförsörjning med oss nedan stående observationer till vårt vidare arbete med att ta fram rekommendationer och policyförslag för elsystemet som helhet:
• Elsystemets kostnadseffektivitet, leveranssäkerhet och fossilfrihet är avgörande för svenskt välstånd och klimatomställning
• Ett elsystem i balans, med ungefär lika delar av vattenkraft, kärnkraft och vindkraft utgör ett kostnadsoptimerat elsystem
• Ett teknikneutralt elsystem är mer kostnadseffektivt och mindre känsligt än ett som är 100% förnybart
• Sverige ska inte vara beroende av fossil elimport för att klara elförsörjningen
• Kostnadseffektivitet måste vägas mot försörjningstrygghet
• Dagens elmarknadsdesign är otillräcklig för att säkerställa ett kostnadseffektivt elsystem
• Vattenkraften kommer se ett avsevärt förändrat körmönster till följd av ökad mängd variabel elproduktion
• Ny kärnkraft kan komma att utgöra en del av ett kostnadseffektivt elsystem 2045
• Andelen solkraft är marginell i ett kostnadsoptimerat elsystem
• Kalkylräntan har stor betydelse för den totala systemkostnaden
• Det framtida svenska elsystemet bör inte dimensioneras för ett ökat beroende av den norska vattenkraften”
Tydligt och klart. Rapporten visar att det svenska målet om att elförsörjningen ska vara 100% förnybar 2045 är en mycket kostsam strategi som dessutom innebär ökad störningskänslighet och lägre leveranssäkerhet. Inte ens Sverige som har ett bra utgångsläge med vattenkraften och kärnkraften har råd med detta utan bör revidera ordvalet i det här målet och istället sikta på att elförsörjningen ska vara fossilfri till 2045.
En sådan semantisk förändring skulle vara försumbar för våra klimatansträngningar och samtidigt tillföra realism, helhetsperspektiv och kostnadseffektivitet till vår strategi för framtida elproduktion. Fokus skulle i en sådan kraftsamling också i högre grad kunna riktas till de sektorer där utmaningarna och behovet av ekonomiskt stöd för utveckling och innovationer är större. Uppenbara behov finns i förstärkningen av överföringsnäten, fossilfria transporter och industrier.
Eller är det inte en tillräckligt offensiv klimatpolitik att nöja sig med en fossilfri elförsörjning till 2045?
