Att elpriserna skenar i södra Sverige (och Norge) borde inte förvåna någon. I Sverige beror det till stor del på att vi importerar priser från andra olycksaliga marknader, vilket väl egentligen bara gynnar oljedrivna värmekraftverket i Karlshamn. Att priset är betydligt lägre norröver beror på vindkraften där uppe, men utan den styrbara kraften från kärnkraft, vattenkraft och värmekraft hade vi stått oss slätt. Den som drar slutsatsen att denna veckas driftläge skulle lösts av mer vindkraft och framförallt då i södra Sverige får nog ta sig en funderare till. För så är det nämligen inte.
Driftläget redovisas på Svk i ”kontrollrummet”, https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/.
Den här bilden talar sitt tydliga språk, vilket innebär att vindkraften idag bidrar med mindre än 5% vid den för vinterförhållanden ganska beskedliga efterfrågan om 22 421 MW.
Om vi gör tankeexperimentet att vi även hade haft runt 15 000 MW vindkraft installerad i södra Sverige (hemska tanke) dvs motsvarande den kapacitet vi har i de norra delarna, hade det då gjort någon avgörande skillnad system- eller prismässigt. Troligtvis inte, men det verkar inte som våra politiker och beslutsfattare har denna information utan fortsätter vandra runt i okunskap och tror att så länge vi har nettoexport så behöver de inte vara oroliga. Extra tråkigt är att det enda parti som har presenterat något förslag på långsiktig lösning för dessa problem är det som har kontakt med herren i himlen och riskerar att trilla ur riksdagen vid nästa val. Energipolitiken kanske blir deras räddningsplanka medan de som underlåter att se och hantera de här problemen kanske snarare får ”gå på plankan”?
Se vad som händer när vi driver på elefterfrågan med mer elvärme, elbilar, kylmaskiner och samtidigt stänger väl fungerande kärnkraft och satsar helhjärtat på storskalig vindkraft. Den trend som nu innebär att storskalig solkraft arrangeras i parker på prima jordbruksmark är ett annat stolleprov som får samhällsstöd inom ramen för klimatomställningen. Solceller integrerade i byggnader och byggelement är i motsats till dessa installationer, en utmärkt åtgärd som med fördel kan stödjas i samband med renovering, ombyggnader och nybyggnation av det svenska fastighetsbeståndet. Kombineras denna ”användarnära” elproduktion med batterilagring så fungerar ett sådant system hyfsat även nattetid och belastar det gemensamma nätet/produktionen minimalt.
I motsats till solcellsparker är detta således en långsiktig investering som närmast kan jämföras med energieffektivisering. Glöm inte att den bästa kilowatt-timmen är fortfarande den som inte behöver produceras.
Tänk att dessa gamla enkla sanningar behöver upprepas julen 2021. De räcker fortfarande långt för att bryta den handlingsförlamning som råder i svensk energipolitik.
Bifogar ett klokt inlägg som kom på Second Opinion Energi idag (22/12) dvs dagen efter mitt senaste inlägg och som på ett bra sätt kompletterar detta.
